Idag fick Z och Z nya skor..
Så jag har fått titta på lite bilder längtandes efter Zantis närhet...
Men jag kan inte annat än säga att det är skönt att solen hittat hit gen och att snön är på väg bort !!
Sebastian skulle gillat detta!!
Amanda och hennes kompis var ute och stal solsken när de kom på att vårfixa Sebastians grav.
Sebastian var våran norska skogis, vi älskade honom HUR mycke som helst!!!
Så här fint blev det när de var klara!
Visst blev det jättefint!!
Vila i frid våran älskade kisse.
Vi saknar dig varje dag!!
Willy på bussen...
Forts. på spökligheter...
Som jag lovade innan så ska jag nu berätta om en av flera händelser som hänt hos oss..
När Hanna, vår minsta var runt 2 så brukade hon vakna varje natt vid midnatt. Alltid samma tid !!
Hon sate sig upp i sin säng och började prata.. Började med hej. sen hörde vi att hon ville leka... efter en stunds prat så sa hon NÄÄÄÄ, min tutte!!! Inte din!!
Detta höll på ca 10-15 min sedan la hon sig ner igen för att sova.
Efter någon vecka så blev hennes samtal lite mer arga för var natt som gick och en kväll när jag frågade henne så sa hon att hon vill inte leka mer.
Jag valde då att säga till vem det nu än var att det var slutlekt och dax för henne/honom att gå härifrån för att låta Hanna sova i fred.
Hanna ville därefter sova hos oss och vi kick in till sovrummet... Hon låg länge med ett öga öppet men ändå så sov hon nästan..
Nästan helt samtidigt så ställer sig Tango upp och morrar ut mot hallen och Hanna stirrar dit oxå...
Trode jag skulle skita ner mig och sätter mig upp och frågar Hanna vad det är.
-Tanten här mamma... Tant....
Så jag fick än en gång be henne gå härifrån! Och det var inte snällt denna gången.
Sedan tittar jag på Hanna och frågar ifall hon har gått sin väg.
Och det har hon gjotr säger Hanna, sedan lägge hon sig ner och Tango tystnar... Båda sover innan jag hunnit lägga mig tillrätta.
Hanna har inte vaknat på nätterna efter det och pratat....
Spökliga följeslagare!!?
Anledningen att jag undrar är att Den senaste tiden har det varit lite konstigt på mina bilder.. Och stor del i att jag tror att jag eller någon i min familj har en följeslagare är oxå att Tango har börjat reagera på nätterna... Jag har vaknat flera gånger av att han lörjat morra och stirrat ut i hallen.. det är inte det milda morret heller utan det som skrämer skiten ur en att vakna av.
Kolla denna bilden med Amanda och säg vad ni tror...
